Det kom en man till Vara. En lärare, deltog i något utbytesprogram, ville berätta på folkhögskolan. Oklanderligt klädd i vit skjorta och slips. Bupe Mutanya, från Mufulira! Efter många turer och stöd från Statens Ungdomsstyrelse ledde detta till att tio av mina vänner, kursdeltagare och lärare, på Vara folkhögskola åkte på studieresa till Zambia, och att tio människor från Mufulira kom hit. Det var hösten 2002. Utbytet upprepades två år senare, då blev Ndola vår huvudort.

När andra gruppen kom hem till Vara från sina utbytesveckor hade de upptäckt hur svårt det är för den som inte kan betala sin skolavgift. Allra värst för flickorna. Några av tjejerna hos oss ville göra något.

"Zam-Swed Association" bildades.

Sedan dess har vi på skolan anordnat ett antal loppisar. Till vår glädje har det gått bra. Så bra att vi kunnat leverera det zambiaskolans styrelse begärt. Enligt folkhögskolans hemsida är det till dags dato 142 stipendier utdelade. Medmänniskor där vi kunnat lämna ett litet bidrag. Medmänniskor som fått chansen till ett lite bättre liv. Eftersom det handlar om utbildning kan det I sin förlängning leda till stora förändringar för både individen och samhället.

Kommer pengarna fram.? Insamlingar har ju alltid omkostnader för administration?Finns det någon risk för att individer hos mottagarna (eller här) försöker sko sig eller gynna sina släktingar. Vad kan VI garantera?

Man kan aldrig vara 100% säker. Men frågan var viktigt redan innan vi började. Projektet är en del av folkhögskolans internationella engagemang/undervisning/verksamhet. Vi kan därför dra nytta av att skolan redan har konton. Därigenom kan alla pengar som kommer in vidarebefordras som stipendier. Vår samarbetspartner I Ndola är skolans styrelse. Där har vi goda personkontakter, människor med STOR personlig integritet. Räcker det?

Det räcker för mej. Jag själv lämnar sällan bidrag när olika organisationer ringer och tigger. Inte ens om de har s.k. "90-konto".Det jag vill ge brukar gå via Svenska Missionskyrkans kontakter. Där har jag mina bästa möjligheter till insyn. Andra får skänka pengar till andra insamlingsmål, där de kanske har lite koll Jag får kanske ingen möjlighet att själv åka till Zambia men jag har så bra insyn i ZamSweds verksamhet jag kan begära. Så jag vet vart jag bär mitt loppisgods. Och jag betalar in en liten slant varje månad. (Du med? Glöm inte att klicka på “Vill du bidra”... :-)

Får man ta upp ett problem? Såklart - det är ju min hemsida! Just nu är det ingen av oss på Vara fhsk som varit I Zambia. Det finns en risk att avståndet växer och engagemanget minskar. Hur löser vi det? Måste vi ha direktkontakter? Alla andra (?) insamlare tar nog ur insamlingen, men det har aldrig varit aktuellt för oss. Vårt tankearbete har börjat. Kan vi hitta pengar till ett nytt utbyte? Ett problem, ja, och jag är övertygad att vi kommer att lösa det.

Och där står vi idag.